Trafikbevakning syftar till att samla in och analysera information om hur trafiken rör sig och i tid upptäcka förändringar i mönster. Kameror övervakar kontinuerligt trafiken och operatörer blir varskodda att något hänt när det integrerade, avancerade trafikdetekteringssystemet upptäcker anomalier.

Systemen ger information i realtid om beläggning i procent, trafikrytm och medelhastighet som alla ska falla inom definierade klassificeringar. Så snart någon parameter bryter klassificeringsgränsen har någon typ av trafikstörning inträffat. Då genererar trafikdetekteringssystemet ett incidentlarm till operatörerna, exempelvis vid en krock eller en brand i vägtunnel.

Uppgradering av Lundbytunneln

Det är drygt tio år sedan Lundbytunneln invigdes. Tekniken har utvecklats betydligt under den här perioden. Under 2008 genomgick tunneln en välbehövlig teknisk upprustning.

För drygt tio år sedan invigdes Lundbytunneln i Göteborg med pompa och ståt. En av Sveriges längsta tunnlar, med över 2 kilometer under jorden, förenklade därmed för Göteborgstrafikanterna och minskade bullret för de närboende. Med sin dragning under jord längs med den norra älvstranden på Hisingen beräknades 36 000 fordon passera tunneln per dygn. Och det gjorde det med råge. Under 2006 passerade dagligen 47 000 fordon Lundbytunneln.

Välbehövlig uppgradering

Efter tio år har tekniken utvecklats betydligt. Därför beslutade Vägverket Region Väst att tunneln skulle få en välbehövlig teknisk upprustning, bland annat övervakningssystemet som ISG fick förtroendet att leverera på uppdrag av samarbetspartnern Novotek. Vägverket hade redan tre tunnlar med övervakning enligt ISG:s koncept. Både Götatunneln och Tingstadstunneln i Göteborg, liksom Skultorptunneln utanför Skövde är utrustade med liknande system från ISG, vilka alla tre var mycket goda referenser för uppdraget i Lundbytunneln.

Smarta tunnelkameror

För uppgraderingen levererades två delsystem. Först levererades en ITV-anläggning med 67 fasta, analoga kameror inne i tunneln och fyra rörliga vid in- och utgångarna. Kamerorna kopplades i så kallad ”point-to-point” istället för i nätverk, vilket är ett kostnadseffektivt och säkert sätt att hantera bildinformationen om man inte vill vara beroende av ett ständigt fungerande nätverk.

Tunnelkamerorna är alla försedda med en, av ISG framtagen, komponent för intelligent kommunikation som dels distribuerar signalerna vidare, dels varnar om den enskilda kameran får något internt fel. Från komponenten sänds signalerna vidare till en fiberenhet. Det är en kombinerad sändare och mottagare som både kan skicka och ta emot signaler. Här konverteras kamerornas analoga bildsignaler till digitala motsvarigheter. Därefter skickas de digitala signalerna vidare via fiberkabel till en LLC (lokal larmcentral) där alla 67 kamerors signaler samlas upp och skickas vidare till trafikövervakningen.

Intelligent helhet

Den andra delen av uppgraderingen gällde trafikövervakningen där den intelligenta och analyserande delen av systemet nu finns. Systemet analyserar bilderna från tunneln och reagerar på ett antal olika händelser.

• Stopplarm
  Om ett fordon stannar inne i tunneln, oavsett det är bensinstopp, punktering eller olycka, aktiveras stopplarmet. Larmet kommer upp på operatörens skärm tillsammans med bilder från den aktuella platsen. Genom att visuellt avgöra vilken typ av stopp det är, kan operatören skicka rätt hjälp.
• Kölarm
  När trafiken i tunneln tätnar och hastigheten minskar, aktiveras kölarmet vid ett visst gränsvärde. Larmet uppmärksammar trafikledningen på situationen som då exempelvis kan nyttja variabla hastighetsskyltar för att hantera köbildningen. På så sätt kan de därmed minska risken för olyckor i samband med kösituationer i tunneln.
• Motriktad trafik
  Skulle ett fordon av någon anledning röra sig mot färdriktningen aktiveras också ett larm för att uppmärksamma trafikövervakningen på att en farlig situation uppstått med mötande trafik i tunneln. Framförallt används informationen om händelsen för analys och utredning vid en eventuell olycka.

Samlar också statistik

Förutom de intelligenta funktionerna samlar systemet också in information som används för statistik. Data om exempelvis antal fordon, fordonstyp och hastighet samlas i en databas som Vägverket sedan analysera och ta fram statistik ifrån.